Ett slags mellan befinner sig i ett mellanrum av förväntan av en dansföreställning, en process och ett resultat.

I mellanrummet finner vi ingenting och allting. Livet sker i mellanrummet, avskalat och ärligt utan möjlighet till ett censurerande och förvrängande av vår mänskliga natur. Mellanrummet är i nuet.

Vi uppmanas att ständigt använda vårt intellekt för att finna en identitet och en plats i tillvaron. I sökandet efter denna identitet tappar vi bort själva varandet. Ett samhälle baserat på resultat och effektivitet intresserar sig inte för processer eller vägen till målet. Detta gör att det skapas en förväntan av hur tiden ska användas, men upplevelsen av tid är personlig och därför är processen viktig.